When things don’t turn out the way they should…

January 26th, 2012 1 comment

Hade någon sagt till mig i lördags kväll att jag ett dygn senare skulle stå på soffbordet i en fjällstuga och dansa till Klubben, Ansiktet, Swedish House Mafia (och vad mer det nu är vi lyssnat, har verkligen ingen koll) så hade jag i bästa fall tänkt att personen i fråga måste ha missat något väsentligt i min karaktär. Hade någon sagt samma sak när jag varit hungrig hade jag förmodligen tänkt att personen var en klockren idiot (jag blir lätt på dåligt humör när jag är hungrig).

Men det var bland annat alltså vad som hände. Och inte bara en kväll utan tre. Det hade kunnat vara fyra, men under andra kvällen råkade en stugkontrollant upptäcka det där med bordsdansen och hotade att vräka oss. Fullt förståeligt för all del. Då befann sig nämligen fyra soffbord från olika stugor inne i en och samma stuga och utgjorde tillsammans med köksbordet ett ganska väl tilltaget dansgolv. Så tredje kvällen blev det ingen bordsdans. Fjärde kvällen var det dags igen, då skulle vi ju ändå åka hem på morgonen efter.

Det här är eventuellt ett inlägg jag typiskt kommer att ångra någon gång, men vi kör ändå. Har tillbringat en knapp vecka i Vemdalen på något som kallas Student Skiweek. Nu var det ju ganska länge sen jag själv pluggade på högskolan, men det var tydligen inga problem. Räckte att vara med i en studentförening, vilket jag numera är. TUG – Turister utan gränser, på Södertörns högskolan.

Och hur hamnade jag där? En kompis som är seniormedlem i TUG hörde av sig veckan innan och undrade om jag ville med, då det fanns lediga platser i bussen och stugorna dom hade hyrt. Såhär i efterhand kan jag konstatera att hon var något återhållsam med informationen och detaljerna kring resan. Lät ungefär som vilken busskidresa som helst. Har ju ändå åkt en hel del skidor genom åren. Och även om jag inte själv är mycket för att festa då, så är det ju ändå något som är ganska vanligt förekommande. Studenter kanske lite mer än andra. Men det här var något utöver det vanliga.

Det började klarna redan på bussen på väg upp. Med några få undantag var alla (vi var 27 sammanlagt, exklusive buss-chauffören) på bussen bakfulla eller fulla redan vid avfärden klockan nio på söndagsmorgonen. Men det jämnade så att säga ut sig under dagen.

Erkänner utan omsvep att jag inte kände mig jättebekväm med tanken att tillbringa en skidresa på det sättet. Försökte höra mig runt lite om det var fler i gänget som precis som jag kanske tänkte prioritera skidåkning före fest, men med klent gensvar. I den vevan fick jag också informationen jag skulle bo i något som traditionellt kallades “stök-stugan” och att “den som somnar först råkar illa ut”.

Lätt ångest. Funderade en stund, t ex om man kunde åka hem igen på något sätt, men bestämde mig istället för att så att säga “roll with the punches” och försöka hänga på så gott man mäktar med.

Sagt och gjort. Det blev en jäkligt slitig vecka, även om jag bara orkade med de andras tempo under de två första av fyra kvällar. Skyller på min ålder. De flesta var ju ändå något decennium yngre än mig, plus/minus några år. Det var även något som dörrvakterna på Högfjällshotellet tyckte var värt att anmärka på. Första kvällen vi skulle in där konstaterade en vakt, efter att ha studerat mitt leg ett tag, att “du är nog äldst här ikväll”. Var dock på alldeles utmärkt humör (rom och/eller whiskey verkar ha den verkan på mig) och gjorde en high five med vakten och studsade in. Andra kvällen klarade jag utan tråkningar. Tredje kvällen ryckte vakten till när han läste legget och undslapp sig ett “oj!”.

Mycket dålig dansmusik blev det under dessa nattklubbsbesök. House-musiken är garanterat någonting som någon lobbyist-grupp för diverse alkohol-levernatörer exprimenterat fram med det enda syftet att få folk att dricka mer. Det är den enda logiska förklaringen eftersom det enda sättet att uppskattet det hela är att tanka i sig ganska rejält med rusdryck. Samma låtar som kändes fantastiskt inspirerande att dansa till första kvällen var nästan helt outhärdliga tredje kvällen (då jag inte lyckats komma igång riktigt). Empiriska studier är oftast de trovärdigaste.

Sen blev det som tur var en hel del skidåkning också. För de flesta av oss :) Och den var helt fantastisk. Har bara varit en Vemdalen en gång tidigare, när jag gick det andra (och hittills sista…) steget i min skidlärarutbildning. Men det var i november under en snöfattig säsong, så det var inte så många backar öppna. Nu var alla backar öppna, och det var oerhört bra förhållanden. Runt 10 minusgrader, klart väder, och underbart lättåkt underlag som gjorde åkningen till en ren njutning även om man var lite sliten. Känner dessutom att jag eventuellt gett lite nya perspektiv på skidåkning för en del genom att till exempel visa den så kallade “elefantsvängen”.

Så sammantaget var det riktigt, riktigt kul. Men vissa delar får ni betrakta som rena skrönor som lika gärna inte behöver ha hänt. Dyker det upp några bildbevis säger jag som kungen, “det är inte jag på bilderna”.

Tack TUG för en upplevelserik vecka!

Post to Twitter Post to Facebook Post to MySpace

flattr this!

Categories: Jonas blog

An interview there is

January 19th, 2012 No comments

Australian zine MayTheRockBeWithYou.com succeeded in the hunt to make the first interview ever with us. It was published in their section Best things you’ve never heard about. Great answers and great fun to answer. But I leave it to you to judge the quality of the answers… Read it here!

Except from that, the recordings of our forthcoming EP is going well so far. We are almost finished with all the vocals for three of four songs. Yesterday was almost completely dedicated to backing vocals. I think that session could be summarized with that I’m very glad I have a computer as the heart in the studio, and not som old tape recorder with limited amount of recordable channels.

As it is now, when we need an extra channel, just add it. And another one. And another one. And another one. And so on… As you might guess, there might be some somewhat bigger choirs on some songs.
 

Post to Twitter Post to Facebook Post to MySpace

flattr this!

Reviews we like :)

January 16th, 2012 5 comments

MetalKaoz.com published a review of Light Scares recently. Link to the review. To sum up: They seemed happy about the album, and thus we are also happy :)

Post to Twitter Post to Facebook Post to MySpace

flattr this!

Categories: News, The Rockford Heroes

Hamburger weekend

January 15th, 2012 No comments

This Saturday I took some time to walk to a place called E4-baren in Solberga. After reading this article, I really had to try. It’s only in swedish, but it is about a street food stand where they mince their own meat and make burgers of it, everyday. And their prices are only insignificantily above a normal street food stand.

This is something unique in Sweden. From what I understood, it’s a lot more common in USA. But hopefully other street food stand owners might be inspired by E4-baren. Because it is a big difference, no doubt about it.

When you eat a normal burger från att street food stand, I think it tastes ok, espacially if the burger well-roasted. But after some time, you start to notice some kind of artificial taste.

This is by far not the case with the burgers from E4-baren. Rather the opposite, it’s a fantastic taste from the first to the last chew, and the burger almost melt on your tounge. Will definitly visit this place again.

If I could wish for something more, it would be better bread. Hopefully their might be a bakery nearby which could contribute with that?

Post to Twitter Post to Facebook Post to MySpace

flattr this!

Categories: Jonas blog

Switch to our mobile site